Svensk ordbok 2009, webbversion
korta a
´
v
verb
kortade kortat
kort·ar
●
äv. fast sammansättn., se
avkorta 1
göra kortare
hon kortade av klänningen
ordföranden försökte korta av mötet
korta av ngt
sedan 1856
Subst.:
vbid1-925032
avkortande
,
avkortning